Lite mer konstruktivitet då - jag har aldrig vågat gå i högklackade skor pga ovanstående. Så nu som nyskild har jag gjort detta till ett litet projekt. Ensam är jag ju i alla fall. En del nya upplevelser, helt klart. Balansförändringar och skavsår på helt nya ställen. Men va tusan, så länge jag inte blöder ymnigt eller går omkull så skrämmer jag ingen..

 

En sak har alltid fascinerat mig  och det är hur annorlunda kroppen fungerar när man ändrar på vinklar. Med skor exempelvis. Så dagens ämne är givet - benställningar på föl.

 

Låt oss ta det från början, är benställningar ärftliga? Ja och nej. Jag upplever det som om en del ston, som själv står illa, gärna lägger samma fel i arv. Finns ett antal hingstar som gör det också, och de kan bevara eländet som morfäder. Att dubbla på kass benställning är således lite onödigt.

       Samtidigt är det så att det kan tillstöta en hel del under en livstid. Ett skelett är inte statiskt utan anpassar sig till miljön det verkar i. Detsamma som ditt eget förresten.

 

När det gäller fölen så är det tidigt hököga som gäller. Koll nummer ett är hur senorna kring ffa kotorna beter sig. Bockhov är en av mina stora fasor,  och visst har det varit nära ett antal gånger. Men, det har klarat sig. Fast inte utan hjälp.

 

Ett föl som står och jazzar på tå (ett sk ballerinaföl) är ett högriskprojekt. Det ska rastas lagom mycket, vad det nu innebär. Det finns snällt sagt olika skolor här. Eller snarare officiella och inofficiella. Så här har jag gjort - Om ytliga och / eller djupa böjsenan är "för kort" och inte blir bättre på några dagar så är det dags att ta ut veterinären. Det som tippar vågskålen är om ungen sliter tå. Det är genuint illa då senorna på bägge sidor om skenan kommer att anpassa sig och cementera problemet. Och det kan gå väldigt fort.

 

Boten är lite oväntad - Tetracyklin, dvs ett sorts penicillin, ej godkänt för häst. Om man injicerar det, rejält ovan normal terapeutisk dos, så blir senorna mjukare och därmed längre. Kan fungera som rena mirakelkuren, under förutsättningen att ungen inte kotar över, självklart. Då blir det alldeles fel. 

   Men jag har märkt att den här behandlingen inte är alldeles omtyckt att ge. Det har varit åtskilliga veterinärer som vägrat delta i detta och det är absolut deras rätt. Underförstått är att det lönar sig med goda relationer här, och då menar jag den sorten som innebär att jag blir lyssnad på. Den risk som uppstår med detta får jag ta på mig.

 

Nästa sak som ska komma "under kontroll" är hur benstället ser ut framifrån. Här finns en en rik flora av felaktigheter, så jag nöjer mig med följande sammanfattning - Det är inte alltid rätt. Hjälten i detta drama är hovslagaren. En annan person som man bör hålla sig väl med. Inte heller här vill alla vara med. Samma sak då, helt ok. Då får man ta hjälp av någon annan.

 

Låga felställningar är tacksammast, för de kan man ganska lätt rätta hemma. Hovis tar av ytterst lite horn och ställer hoven så att kotan roteras till rätt läge. Fölingar är väldigt mjuka i skelett och leder, så en kunnig hand kan förmå en inåttåad häst att bli korrekt utan att dra igång ett jätteprojekt.

      Men det motsatta gäller också. Om hoven drar inåt initialt kommer slitaget att se till att felet består. Både dumt och onödigt. Viktigt att veta är att kotleden är en av de leder som låser sig först. Kring 90 dygn. Det medför att den den där taktiken den att vänta och se om det inte rättar sig själv lite svårbegriplig.

 

Notera nu att vi pratar inte om grova felställningar, typ wind swept här. Där är det specialister som ska till. De hittas som regel på kliniker, som har egen hovslagare. Helst  med en konstnärlig ådra.

 

Jag tänker inte ens försöka gå igenom alla scenarion. Men här är en sannsaga.

     

 Det var en gång ett Ceylon-föl. När han föddes var kotorna fram så tokveka att de var vikta framåt och låg längs med skenan. Karpus var också illa men "bara" vinklade framåt ca 90 grader. Självklart hjulbent.bak. Pappas pojke. Han var mycket på djursjukhus som liten. De fick häst av honom och det var svårt att tro från början. Han fick ett alldeles utmärkt liv som promenadhäst. 

 

Sagan slut.