I de länder som namnger årsvis är det också unika namn, så att en vanlig människa kan hantera hingstkollektivet hjälpligt. Katastrofhärden är i detta fall Tyskland. Namn på C och L m fl är hårdvaluta och fantasin är ibland direkt skrämmande. Eller bristen därpå snarare.

 

Det finns, vad jag känner till, fyra (4) hingstar vid namn Clinton, samtliga godkända i Holsteiner Verband. Låt oss lära känna dem lite närmare.

 

Vi börjar med CLINTON e Corrado - Raimondo (18A2), brun, f-91

 

sedan CLINTON e Corrado - Masetto skimmel (8829) f -93

 

Vi fortsätter med CLINTON I e Carolus I - Calypso II, skimmel (4965), f 90

 

och till sist CLINTON II e Carolus I - Calypso II, skimmel (4965), f 95   

 

 

Alltså 2 st som har samma far och 2 till som är helsyskon. Nu ska detta benas ut.

 

Den Clinton som står först, ensam icke-skimmel, går bort eftersom han, prisa gud, såldes till Brasilien. Bara tre (3) kvar.

 

Nästa Corrado-Clinton är i högsta grad aktuell. Han är en sk Personlighet, en egenskap som av allt att döma är ärftlig. Först mest nyttjad i KWPN, men säg den glädje som varar. Bland många brutalt gedigna avelsinsatser är faderskapet till Cornet Obolensky lite i en klass för sig. 

 

Clinton I gick i tävling länge, men förärvde sig väl när han väl började användas. Om jag inte minns helfel har han bl a vunnit Falsterbo Derbyt. Det här är en liten boll exteriört, men en väldigt vänlig sådan, som det verkar.

 

Clinton II är, som namnet starkt antyder, helbror till Clinton I. Men här slutar likheterna, enligt min mening. Han är lång överallt, snygg ingenstans. Verkar kunna hoppa en lada utan problem, men det blir spännande om han kommer fel. Har gått höga klasser länge och ägs av Schockemöhle.

 

 

Det är nu vi måste erkänna att vi är maktlösa, att detta är större än oss. Lite som AA´s 12-stegsprogram, Det vi behöver är en hjälte.

 

Plats på scen för Clint Eastwood.

 

Året var 1966 och Sergio Leone var glödhet med sin dollar-triologi. Det har inte mycket  med sakfrågan att göra, men han skänkte världen en av de coolaste filmtitlarna någonsin- "Den gode, den onde, den fule". Den är det fritt fram att sno som minnesregel, då den är nästan omöjlig att glömma. 

 

Clinton I verkar vara en bussig häst   = Den Gode     (Carolus I)

 

Clinton med personligheten  = Den Onde    (Corrado)

 

Clinton II som man bara bör se under ryttare = Den Fule      (Carolus I)

 

Det är förstås ett minnesknep, ingenting annat. Inte värderande heller egentligen. Det är bara en pytteliten avelsmänniskas försök att få lite ordning på tillvaron. Så just i det här fallet får medlen helga ändamålet. 

 

Hellre tramsig än glömsk 🙂

 

 

 

För övrigt anser jag att stofamiljerna ska numreras.