Risken. Och konsten att gilla läget.
| Om jag bara visste hur många gånger jag hört det. Fast det är kanske lika bra att slippa.
Man står där med sitt föl / unghäst / tävlingshäst och ska försöka sälja den. Köparen har infunnit sig, tittat på individen och där någonstans verkar någon form av insikt slå till.
Det här är käpprätt på väg mot en utgift. När man hört samma idiotiska standardreplik tillräckligt många gånger, har jag dessvärre utvecklat ett färdigt svar. Typ så
här: "Eeeh, jo, ja, men du vet ju hur det är.*försöker glatt knäcka ett av mina revben med armbågen* man vet ju aldrig om den kan hoppa / samlas / ridas" (Suck och
stön, autopilot på.) "Sant, men när du vet hur den h / s / r har du inte råd med den längre." Möjligen är denna konversation i soligaste laget, då det
verkar kunna komma som en chock, att jag begär exakt det pris jag uppgett i annons och telefon. Förväntas jag falla för din personlighet och be dig att ta den för att säkra världsfreden? Förlåt, men jag har undrat
ibland. Också alla dessa historier om förfärliga säljare som ska gås igenom. Tydligen är vi som verkligen avser att sälja något slags avskum. Och ju äldre hästen blir desto avigare
och skummigare blir vi. Måste finnas något slags brytpunkt, oklart var, när vi går från att försöka pracka på folk en oridbar ung individ, till en riden men förstörd dito. Här någonstans dyker ordet och fenomenet "risk" upp. Har jag ens en avlägsen aning om vilken risk de tar genom att eventuellt köpa häst av mig? (Med den lagstiftning som gäller nu torde den risken i vilket fall som vara
mindre än jag tar som säljer den. Men ursäkta, jag lyssnade nästan) Finns så mycket med detta som jag inte förstår. Man har (säger man iaf) kommit till mig då det verkar vara bra
hästar och jag är så öppen jag bara kan. Nu ska uppgiften kvadrupel-kontrolleras. Dags för förhör. Högre makter, ge mig styrka!) - "Är detta den bästa hästen jag fött
upp?" "Nej" "Vilken är det då?" "Hittills är det xxxxx" "Vad är det som gör den här sämre?"
Och jag, min dumme fan, svarar snällt på frågorna. Efter stund åker de och då vet jag. Det kommer ett "nej". Dumt nog har folk sällan tid att upplysa mig om det, men sådana som jag ska tydligen
räkna med det. Och det är nästan alltid min ärlighet det som gjorde att de avstod. En egenhet på hästen de inte sett utan mig. Om jag råkar på dem igen är det inte ovanligt
att de anser sig blivit lurade av någon som sa det de ville höra. "Och tänk om de bara anat att min uppfödning var så bra". Ja tänk om din (*valfritt kraftuttryck*) Å andra sidan - (Det finns
alltid en sådan), jag har också köpt hästar och i all min förträfflighet blivit grundligt lurad. Så jo, jag vet hur det smakar. Men då jag bara haft något slags skicklighet inom aveln, så har jag köpt
mer än sålt. Det blir liksom så om man inte samlar. Kan vi försöka vara lite ärliga här? Det är inte så givande när köpare och säljare gör allt de förmår
för att skita ner varandra. Så här långt komna i en debatt brukar man sedan försöka nå ett konsensus och kanske tom lite "we shall overcome" Sedan kommer en ny dag, i allt väsentligt identisk med den innan. Slutsats
- Nuvarande tänk fungerar inte. Att lagen inte gör skillnad mellan en stavmixer och en svårklasshoppare är ett allvarligt problem, men där är ingen lösning i sikte. Enastående tankebefriat,
men ingen av oss får välja vilka lagar vi vill ha. Finns det en poäng någon gång. Jepp, och den är förfärligt enkel. Vi måste som uppfödare, säljare och ryttare, acceptera
att vi har olika hästar, med olika ryttare, med olika tränare, med olika kapacitet, hållbarhet och tur i största allmänhet. Det är ett skrämmande stort spann med saker som kan gå år helvete och då får
man inte ens välja musiken. Poängen då. Det är inte riskfritt med hästar. Har aldrig varit, kommer aldrig att bli. Och lagstiftning kan inte skydda varken folk eller fä från att ta sönder
sig eller varandra. Låt oss börja där, att hästeriet aldrig någonsin kan bli varken riskfritt eller förutsägbart. Så kan vi faktiskt komma någonstans. För övrigt anser jag att stofamiljerna ska numreras.
|