Exteriör-analys, Ett nödvändigt gott. Del II

Nu har jag påbörjat exakt ett inlägg mer än jag anat i frågan. Hade inte en susning om att det fanns någon slags behov just här.

En sak vill jag emellertid väldigt gärna klargöra. Det jag skriver är MIN uppfattning. Den är tämligen exakt lika mycket värd som DIN. Det jag vill uppnå med denna blogg är att du tar mitt påstående och känner lite på det. Är det smärtsamt korrekt eller pinsamt dåligt? Alltså, titta och tänk vad du själv tycker. Egentligen kan man kan tycka lite vad som helst, bara man är på det klara med VARFÖR man nått just dithän och att det passar i ett fungerande sammanhang.
-----

Rutinen är alltid densamma oavsett anledning. Jag tittar helt automatiskt på hästen som som passerar och blicken smeker överlinjen, följer lårets baksida och hänger med bakhoven in under kroppen. Det jag vill ha här är en slags båge och det är inte den sorten som kan spännas fram. En häst som verkligen välver hela sig från nacken, runt kroppen och in under magen via foten gör mig glad. Låt oss, för enkelhetens skull kalla det för en "kraftbåge" Tror det blir lite enlare att se hur jag menar =)
Dock ska erkännas att jag säger i vardagslag säger att den sitter som en räka. Vibbarna blir kanske lite fel,, men anledningen är att det är en bra bild att visualisera Sålunda är alltså "räka" den vackraste av komplimanger. Konklutionen är att ett häst som sitter som en räka har alltså en fungerande kraftbåge. Det är inte alldeles lätt att nå dithän men spänst,rörlighet, elasticitet, takt och arbetsfokus är en ypperlig början.

Framifrån och bakåt då, i skritt, då jag tror att det är enklast att se framför sig. Det gör en väldig skillnad om hästen siktar mot stjärnorna eller Jordens mittpunkt, men låt oss låtsas att den är i alldeles bekväm och lagom höjd.

Storleken på huvudet är mest en estetisk fråga, insidan på detsamma kommer vi till. Sen blir det viktigt. Alldeles oavsett hur man vill att en häst ska gå på tygeln så är det synnerligen praktiskt om den kan göra det. Alla är inte byggda för det nämligen, i alla fall inte utan att riskera syrebrist och ett "uppfriskande" slagsmål med ryttaren" Dessa hästar kan fungera ypperligt till annat, men just dressyr blir komplicerat.
Hästen ska (helst) bära sitt huvud MED halsen och inte PÅ den eller I den. I bland dyker det upp t ex franska hopphästar, gärna med Anglo i. Gudabenådade små krigare som inte går på tygel därför att de har svårt för det. Men de kan ju ha en del förlåtande egenskaper https://www.youtube.com/watch?v=rig-RzdiSGM .Men ingen vill väl på fullaste allvar rida dressyr på Quick Star i alla fall?

En sak som stör mitt öga alldeles väldigt är när du har en bred övergång mellan huvud och hals. Ett exempel på det är First Wish och även hans far. Men det är som sagt just mitt öga som smärtar i detta fallet.

Halsansättning blir ett eget kapitel om ni härdar ut. Det enda som är viktigt här är att du har en mjuk välvning och att manken helst inte går halvvägs upp. Men då är problemet mer av sadelteknisk art. Men jag ser ett lite större problem med en hög manke och det är den djupa skål som kan bildas bakom Jag kan egentligen inte belägga det men jag upplever hästar med hög och kanske tom smal manke som mindre smidiga över överlinjen.Kanske just därför att det kan bli en för brant lutning ner i ryggdelen (= ev svankrygg). Sen bör det ju kunna gå att placera en sadel där någonstans. Det tänker jag inte ens försöka ta i pga gedigen kompetensbrist i materialfrågor.

Sen är det dax för en av mina favoritdelar, nämligen länden. (Och jag vet redan att jag är näst intill juridiskt tokig). Ska man vara petig så är det den här biten av ryggen som är som rörligast, på gott ont. Det är här det valvet som du, högt värderade ryttare, i det ideala fallet, sitter på. Och mindre idealiskt, hålet du sitter i.

En sak man inte tänker på alla gånger är att om man musklar länden, (vilket är ytterligt lämplig)t, så blir den mindre rörlig. Den stadgas med muskler helt enkelt.Det kan till och med bli en liten karprygg. Resultatet blir då att det är djupt orättvist att jämföra en GP-musklad häst den en 4-åring på bruksprov. En spänstig tonåring är nästan garanterat vigare än en äldre tygdlyftare Kan vara bra att hålla i minnet när man ska välja hingst.

En rimlig liten karprygg är jag svag för, men det ska vara en liten svank (uppåt!!!). Det blir liksom lite extra stadga och tryck bakifrån då och målet att komma uppåt/framåt får en liten fullt tillåten tjuvstart. Men det kan kosta också då steget bak blir något kortare. Se länden som ett gångjärn, om den bilden hjälper.

Rörelsemönsten vill jag återkomma till om någon är intresserad. Jag vill helst inte att inläggen blir av den längden att du, käre läsare, riskerar att dö av tristess


Avsnitt för bifogade filer

Förhandsgranska YouTube-videoklipp ♂ Quick Star- jumping stallion (SF) by Galoubet A