---

 

I Danmark finns Dansk Varmblod (DWB). De har ett system för urval, som påminner mer om det tyska än vårt. Vid en snabb titt förefaller de ha samma monopol-liknande system som oss, men här finns en speciallösning. 

 

Ett antal antal uppfödare har velat avla holsteiner respektive trakhener, men då med individer som inte passerat DWB's system. Lösningen har blivit att starta egna avelsförbund. Alltså finns det Dansk Trakhener och Dansk Holstener. 

 

Fram till för några år sedan fanns det lagar i Tyskland som gjorde att man bara fick avla rasen inom ett bestämt område. Därför kunde danskarna inte rymmas inom samma förbund, därav "avknoppningarna". 

 

Konsekvenserna av dessa egna förbund är lite intressanta. En Dansk Holstener är inte automatiskt godkänd i Holsteiner Verband, då danskarna haft egna hingstuttagningar. Kan vara bra att känna till. Jag tror att det ligger till på samma sätt för de danska trakhenarna, men jag är inte helt säker.

 

---

 

En sak tycker jag är lite intressant - Vi talar glatt om holländska och belgiska hästar. Men det är sällan man hör att den är tysk. Gissningsvis tror vi att de två förstnämnda är enheter liknande våra, men att man i Tyskland delat upp sig i olika förbund. Då har man gjort det lite väl enkelt för sig.

 

Tyskland har, i sanning, en hel drös med olika förbund. Vart och ett med allt mer liknande avelsmål. Man är, helt rimligt, väldigt stolta över sitt eget avelsområde, men man måste "byta blod" med varandra, precis som alla andra. 

 

Som en fullt rimlig konsekvens av detta är man noggrann med sina egna stofamiljer och hingstlinjer. Man försöker aktivt "hålla liv" i hingstlinjer man anser värdefulla för rasen. Ett exempel är Hannoveraner Verbands kampanj för att hålla liv i sin G-linje. För att inte tala om lyckan när Stakkato fick igång S-linjen ordentligt. Aningen ironiskt på att han är dubblad på Gotthard, men det hör egentligen inte hit.

 

De senaste åren har det tillkommit och försvunnit avelsförbund. Samarbeten har etablerats, brutits och gjorts om. Allt det kommer jag att skona er från.

 

---

 

Holland då. Där finns KWPN, enkelt eller hur? Nope... Till att börja med delades hela rasen i tre delar när KWPN bildades 1978 (om jag minns rätt). Det blev (med reservation för stavningen)

 

- Rijpaard

 

- Gelderspaard

 

- Tuigpaard

 

Det första är den vanliga rid och tävlingshästen, Den är numer uppdelat i hopp och dressyr, men det är möjligt för individer att flytta emellan.T ex visas hopphingstarna även för gångartsdomarna, för säkerhets skull.    

 

Geldern är en klassisk familjehäst. Det händer att det dyker upp tävlingsindivider, men det är inte det egentliga avelsmålet. Man avlar oftast på sina egna linjer.

 

Den sista är lite speciell, då det är en körhäst. Tänkt att vara "awsome" framför en fyrhjulig vagn. Den har ytterst spektakulära benrörelser i trav och galopp. Skritten bedöms inte. Den går förstås att rida på, men det är inte det som är målet med rasen. Bl a har man avlat in hackney för att få ännu mer motorik.

 

Det sker då och då att det inte framgår för en köpare vilken av de tre som man har med att göra. Men det går att se, t ex på passet där det då står TP om det nu är en tuigpaard. Ett annat tips är att googla hingstarna i stammen. I värsta fall kan man ringa till KWPN's kontor. De är ytterst tillmötesgående.

 

Men det tar inte slut där. KWPN är inte heller ensamma på banan. NRPS är ett annat förbund som verkar i Holland och Belgien. Den boken välkomnar hästar och ponnyer med ett fastställt procenttal angloarab eller arabiskt fullblod. Ett exempel på hingst härifrån är Andiamo e Animo - Garitchou x.

 

AES, dvs Anglo European Studbook har registreringskontor i både Holland och Belgien. Det är den engelska stamboken, den har alltså inget med angloaraben att göra. Det är egentligen en bok för hopphästar och har räddat åtskilliga hingstar till avel. Man har, enkelt uttryckt, inte tester med sifferbedömning, utan väljer att i första hand att se till prestationer och individer.

 

---

 

I Belgien tänker man oftast på BWP, men då missar man att det här egentligen ett kluvet rike. I den södra, fransktalande delen finns sBs och det är det äldre av de två. BWP startades 1954 efter en lagändring och är främst uppbyggt på hollänska och hannoveranska stofamiljer. Hingstarna har man tagit in efter hand, men i botten på de egna finns nästan alltid Lugano de la Roche och Codex de la Roche. Hoppning i första hand.

 

sBs känner jag inte tillräckligt väl, så ett omnämnande får duga. AES finns som sagt även här NRSP likaså.

 

Och så Leon Melchiors skapelse då förstås - Zangersheide. Det är inte många som skapat ett eget avelsförbund när man blivit missnöjd med sitt gamla, men just så blev det, Här är det bara hoppning som gäller. Jag misstänker att detta är det förbund som växer mest, då man startat upp registreringskontor på åtskilliga platser i Europa. Man har även ett eget stuteri där den inte helt obekante Robin Z 723 föddes 1983.

 

---

 

Det finns fler förbund som inte kommer med, t ex saknas fransk och irländsk avel. Men då jag inte har kunskaper nog så väljer jag att hoppa över dem. Den poäng jag hade, utöver att frossa i internationell avel, var att allting kanske inte är så enkelt som det verkar. Förhoppningsvis har det nått fram.

 

 

 

 

För övrigt anser jag att våra stofamiljer ska numreras.